Ibland blir inte saker och ting som man tänkt sig. Men det är väl helt enkelt så det är med livet, fast vad vet jag?  Trots att ödet/Gud/livet/någon annan mäktig snubbe hängt ett moln ovanför mitt huvud och slagit mig på käften så tänker jag bita ihop och fortsätta med min grej, så de så.

Istället ska jag fokusera på något roligt, som här om fredagen då jag och mina kollegor tog vårt pick och pack och åkte ner till globen på konferans. Där på kvällen var det en slags "statoilgalan" där ett antal artister uppträdde och Filip & Fredrik var värdpar. Kulkulkul.
Min lillasyster har sedan melodofestivalen varit väldigt förtjust (läs. stört kär) i Erik Saade, lika så min kusin, mina kompisar osv.
Gissa vem som uppträdde där? Just det - Eriko himself.
Gissa vem som stod längst fram? ...HEHEHE
Nu är det så att jag inte är nöjd fören jag är värst, så att bara se honom var för mig inte riktigt tillräckligt (det hade ju syrran, min kusin, mina kompisar osv. redan gjort). Så som den lilla groupien jag är sträckte jag mig fram och fick tag i hans fot och typ smekte den lite och... Fan, nu inser jag hur sjukt det här är! Jag tog på hans fot? Nu får jag väl ändå ge mig...
Jag säger då det, tur att jag inte kommer träffa han igen!

Idag var en nästan vanlig dag.
Jag gick till skolan, var på skolan och gick hem från skolan. Där i mellan var det nästan som vanligt, roligt men lite tråkigt ibland.
Jag säger "nästan vanlig dag" eftersom jag var med om något ovanligt. Jag satt vid datorn och var lika effektiv som alltid, råkade startade internet och där var det. Mitt framför näsan på mig, tre feta män som sätter på varandra i röven. Inte nog med att dessa tre äckliga gubber är på min dataskärm, en ruta kommer upp där det står "you just got fucked".
FRUKTANSVÄRT! Vilken sjuk människa gör något sådant? (skickar porr på någons dator alltså, har inget emot gubbsex så länge jag slipper se det/veta om det).
Det är i alla fall tur att jag är så pass stark att jag inte kommer påverkas av detta. Bara några mardrömmer kanske... 

Så en sak har jag åtminstone lär mig idag. Det finns för många idioter här i världen och har man otur så skickar de bögporr på din dator.

Har nu lyckodansat all over my kitchen. I jag nu, i 2 år, plågats med glosor, bakvända meningar, obegripliga verbböjningar och.. tja, ett obegripligt språk i allmänhet.
De enda jag lärt mig är att slå i en ord bok, och tro mig, nu är jag en jävel på det.

Nu är det slut.

Aldrig mera igen och det känns bra, som fan.

men jag lever. Och det är fan i mig ett under att jag göra efter de 3 senaste veckorna av intensivt skolarbete, kneg och bråk med John Blund.
Så nu när jag äntligen plöjt mig igenom högen med läxor så har jag 4 arbeten kvar.
4 jävla arbeten.
4 jävla arbeten som jag inte orkar göra. Tvätta är roligar, städa är roligare, titta på tvättmaskinen medan den tvättar är roligare.
Allt är så mycket roligare än att plugga.


I helgen är jag för en gång skull ledig och jag har hört att det är dans här i Vilhelmina. Eftersom jag lärt mig en ny dans tänkte jag gå förbi där och visa upp den.

Det är lätt hänt att man känner sig värdelös när man jobbat som fan i en och en halv timme och resultatet är 10 skrivna rader. ALLTSÅ 10 RADER?! På en och en halv timme ska man väl ha hunnit skriva en hel jävla självbiografi? Inte i mitt fall tydligen.
Fan, español är inte min grej alls. 
Nu känner jag mig värdelös, jag behöver socker.

Dagens lärpenning: om någon slår dig och du ber den att sluta, så kommer ännu fler att börja slå dig.

Min dag började riktigt usel för att vara ärlig. Min mobil försvann, vilket igentligen inte är så ovanligt eftersom jag alltid slarvar bort den (varför jag ens gör mig besväret med att äga en telefon vet jag inte). Med idag var den verkligen borta så jag fick sätta upp en efterlysning här hemma. På grund av letandet efter telefonen så blev jag en halv evighet sen till skolan där jag möttes av en dator som inte alls ville fungera som jag ansåg att den borde.
Dagen startade alltså inge vidare för min del.
Frågan är hur den kommer att fortsätta...
Jag anar oråd.



För övrigt har jag fått en stor glugg mellan mina framtänder...  VARFÖR?!

Livet var helt plötsligt jävligt bra igen, enda fram tills väckarklockan ringde. Jag tvingade mig som vanligt upp ur sängen och gick till skolan. Idag skulle vi spela volleyboll. För den som känner mig, något så när väl, vet att volleyboll + olivia är lika med en inte alls så bra kombination. Mina team8s, som jag spelat med tidigare, visste att det var bara till att hålla sig undan. Som tur var träffade jag bara en skalle idag, och otroligt nog var det min egen. Hur jag gjorde vet jag inte. Jag sköt, tittade på sara, sen small det och jag sa aj.
Jag har inte skrattat så mycket på väldigt länge och jag har aldrig varit mer övertygad om att volleyboll absolut inte är min grej.

Idag tog jag äntligen tag i alla de saker jag verkligen måste göra, styrde upp mitt liv så att säga.
Eller... jag har iaf skrivit en lista på allt som behöver göras och det ser jag som ett stort steg mot förbättring. Listan blev lång.
FÖR lång.
Man behöver inte titta på den speciellt länge för att inse att jag verkligen inte borde sitta här (vid datorn alltså), utan jag borde ta tag i mina läxor istället.
Förutom att jag under dagen skrev den längsta lista jag någonsin skrivit så blev jag väldigt deprimerad också. Konstigt. 

Solen skiner och det är förbannat kallt. Av någon anledning whinar alla? Det är för fan vinter, i norrland dessutom. Det är ALLTID kallt som fan. Själv är jag utrustad för att möta kylan, jag vann nämligen ett par tjocktjockar (läs. tjocksockar) när jag befann mig i byn.
Och ja, jag är nöjd.


(de är som vanliga sockar fast tjocka)

Jag lider av alzheimers.
Det är fruktansvärt.
Jag var den personen man kunnde lite på när det gällde att komma ihåg saker som födelsedagar, priset på skorna jag köpte förra året, lyrics osv. Nu vet jag knappt när jag själv fyllar år.
Fruktansvärt helt enkelt.
Jag har dock bestämt mig för att ta tag i problemet genom att skaffa mig en kalender där jag kan skriva ner alla viktiga events som tex. min födelsedag. Det finns ju bara ett litet, litet, litet problem. Hålla reda på fanskapet. Och nu när jag nämner det så inser jag att jag inte har den blekaste om vars jag lagt den. 
Bra Olivia, bra som fan. 

För övrigt tycker jag att vi kan de här köret med minusgrader och snö. Jag är så fruktansvärt less på att frysa och vara påklädd som fan för att slippa frysa, som man ÄNDÅ gör än hur många overaller man tar på sig.
Nä utan ge mig sommar, sol, pengar & winnerbäck så ska ni se att jag blir nöjd.  

Sen en tid tillbaka har jag varit en muy importante kvinna. Det vill säga att jag inte haft en lugn stund sen typ... hm. Jag minns helt enkelt inte. Men produktiv har jag varit! Tunnbröd, pepparkakor och lussebullar har bakats i ofantliga mängder = mitt midje mått ha ökat med 238 cm + att jag nu har nu tre hakor. 
Tjickisheten har jag dock tagit tag i nu. Jag ska bättra mig helt enkelt. Så nu om dagarna (typ 1 gång om år) spelar jag innebandy.
SKIT KUL faktiskt! Inte för att skryta men... jag är bästa tjejen i en grupp på 25 personer (24 tonårspojkar + moi).

Annars så är det jul och sånt snart - Utifall någon glömt det.

Eftersom jag är inne på temat onödigt så tänkte jag göra en lista!
Dagens lista blir "5 saker som jag för stunden tycker är alldeles toppen bra".
Okej... Då kör jag!
1. JUL
2. Renbäddad säng
3. Kramar
4. Funbeat
5. Löning

Att ge någon sorts förklaring till varför dessa saker är så kalasbra vore bara slöseri med tid.
Jag vet att när du läser detta kommer du bara le och nicka instämmande.
Du kommer förmodligen också göra en egen lista bara för att...



eller hoppas på att jag lägger ner min usla bloggkarriär.

De här med att intala sig saker är jävligt svårt, men av nån anledning har jag gått och blivit riktigt bra på det.
En sån där fin egenskap jag har och som jag kände för att bekräfta just nu.
Jag skulle kunna bekräfta mig själv lite mer eftersom jag har gjort så otroligt många bra saker på senaste tiden. Så som byggt snögubbe, tagit baconspruta, tränat osv.
Men jag håller mig till min super egenskap för kvällen.
Blir nog för krångligt annars.

Jag tycker att det var för någon månad sen jag grattade min kära sambo/syster/hon på över plan.
ACK så fel jag hade.
De är ett år sen...
Ett år, 1 år, en år.
Vars fan tag all tid vägen?

Hur som så fyller hon vuxen idag = folkebärse, ettan lös & cigg och sånt..
Hanna är alltså myndig OCH så hon har längtat.
Ärligt talat så förstår jag inte varför...

"Myndig är en civilrättslig term som innebär att en person är berättigad att på egen hand ingå civilrättsliga giltiga avtal, bland annat rörande ekonomiska överenskommelser".

...Det låter verkligen SKIT tråkigt att bli myndig.
Men ehm.. grattis ändå"

Jag fick ett mail från devoleblabla.. nånting, någnting, där det stod att jag varit inaktiv i nästan 3 månader.
Det låter kanske helt normalt att man ska få mail om sådant, men i de här fallet kan jag verkligen inte dra mig till minnes att ens surfat in på den sida.
Lider jag verkligen av alzheimers?

Det händer oftast inte så mycket på våran skola, men idag var en lite annorlunda dag.
För det var nämligen skolfoto!
YEY.
Eller inte, jag är inget fään av skolfoton men jag bestämde mig för att göra det bästa av situatioinen.
Jag kände mest av allt för att göra något riktigt fult, så jag fick hejda mig flera gånger från att stoppa upp pärlan från mitt halsband i näsan.
Så det blev inget fult.. Det blev bara tråkigt.
Jag står lixom bara där och ser väldigt, väldigt glad ut.
Och lite så där mysigt mullig.
MEN när fotografen ville ta ett kort till tänkte jag att jag vill se lite mer nöjd ut. Så jag tog tag i min kofta, sköt ut bröstet och såg riktigt nöjd ut. Ungefär som en tjock direktör som just fått sig ett skjut.
Själv tyckte jag att bilden var helfestlig, men så klart gjorde ingen annan det.
När det sedan kom till att ta enskillt kort så tycker jag att herr fotograf var väldigt gnällig.
Han tog massa kort och blev inte nöjd, bad mig att se mindre hysterisk ut (?!).
Dagenslärdom: Jag kommer aldrig bli en topmodel.
Sorgligt men sant.

Jag vet att jag verkligen måse plugga!
... men allt annat är ju så mycket roligare.
Till och med saker som att göra ingenting eller titta sig i spegeln och göra roliga miner.
Förutom plugget händer det inte så mycket..           Jag är sjuk också, nästan, kanske inte. Men ryggen, huvudet och resten av kroppen gör ont och min förmåga att stava har helt och hållet försvunnit.
Så ikväll är jag bad aas och skiter i coolagympan för att kurera mig, eller kanske också gå ut och göra nått roligare i det inte så fina vädret.

Efter en och en halv timmes kridskoåkning, 2900078746574 spanskaglosor, en halv liter mjölk och en jävla massa pms- så är till och med de här bra.



Annars så har jag torsdag idag...
Och det är tisdag (än så länge).
Det kommer bli en hemskt låång vecka det här.
UH