Så sant som det är sagt... eller skrivet...
Tiden flyter förbi mig och jag har gått in i någon slags dvala och missar förmodligen en massa viktiga saker.
 Lovet som nu komma skall, är efterlängtat och behövligt.
Sen i veckan blir jag ensam barn, systersambo drog med klassen till kittelpittel på praktik idag och resten av snorungarna här i huset drar till pappi imorgon.
Så jag får det väldigt lugnt här hemma. Vilket kanske är bra nu när jag återupptäckt min gamla passion för läsning. Hade glömt bort hur mycket jag tycker om att läsa och jag kommer på nu hur nördig jag låter.
 Annars blir det en slapp vecka, tidiga dagar och långa sovmornar och vem vet, en tripp till umestaden på trosdagskväll kanske? 
Annar ser jag inte fram emot denna vecka, känns lite halv jobbigt att träffa på personer som har gått och blivit dum i huvudet. Så jag ska lägga upp en plan på hur jag kan ignorera denna på bästa sätt, eller kanske klura ut bästa sättet att banka skiten ur den. Jag får se vad jag väljer. De andra alternativet låter dock lite roligare. 

Nu återstår det bara för mig att önska systersambo och hennes clasmates en trevlig tid i kittel och det gör jag med denna låt, som jag tycker är riktigt fin!