aj, mitt knee

Mina knän har gett upp.
Nu vill dom inte längre.
Jag pushade till bristningsgränsen.
Och nu gör det ont.
Min rygg har också sjungt på den sista refrengen 
- en kort sammanfattning av gårdagens skotertur.

Imorgon dör även en del av den lyckliga Olivia.
Hon som äntligen börjat vakna till liv.
Skolan börjar,- igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0