Det är helt sjukt hur all gammal skit förföjler mig!
Kusligt sjukt...
Men, that's life om man lever i vår kära lilla bubbla = Vilhelmina.
Om jag haft en jätte stor nål hade jag spräckt den här bubblan, fast det har jag inte. Tyvärr.
Förövringt så saknar jag redan min sambo, fast ytters lite.
Fast det lät nog bli jobbigt där runt 2 veckor. Då kommer jag antagligen ha jätte mycet att tjata om och vem ska jag då vända mig till? Petter?
Kanske, han bör ju få lära sig att livet inte alltid är enkelt.